LIST IT

I sann Emelie-anda, som också befinner sig i liknande sits som jag, så har jag gjort en liten pepp-lista! En sådan som jag när som helst kan ta fram när det känns tungt och påminna mig om varför jag sliter som ett utmattat djur i uppförsbacke emellanåt. Den ser ut såhär:

- Jag kommer få en avsevärt bättre fysik och ork.
- Jag kommer bli ännu gladare och ha ett "jämnare" sinnestillstånd.
- Jag kommer bli snyggare! (Kan inte nämnas för ofta)
- Jag ska flytta till eget igen och göra iordning mitt eget place.
- Jag ska börja jobba! Siktet är inställt på klädbutik i Sthlm, det är en fin sporre och långt ifrån omöjligt då jag fick just ett sådant jobb innan sjukskrivningen. 
- Efter att ha tjänat in lite cash så ska jag resa som en toka innan jag börjar plugga. Paris, Sydney, Tokyo, New York.. The sky is the limit!
- Avslutningsvis kommer jag för första gången på länge återigen kunna fokusera på sådant som verkligen betyder något i livet. Vänner, familj, kärlek, fantastiska nöjen och framförallt att bara vara Nislas.

Gud vad jag längtar alltså!


MYS-MADDE-MÅNDAG!

MEN PEPPA IHJÄL NU!
Idag har jag inlett dagen med en extra stor brakfrukost, träffat världens bästa Maddie, käkat lunch på stan för två (de bredvid delade på samma rätt), haft lite ont i magen, fikat, ätit mer och ska snart äta igen. Den senaste tiden har jag verkligen insett att det viktmässigt är gasen i botten som gäller, jag mår så jäkla bra av det! Varför sega sig fram några hekton i veckan när man åtminstone kan försöka ÄNNU mer för att göra pinan kortare?
Jag vet att som undernärd och underviktig så är det sjuuuukt svårt att få kroppen att börja bygga upp sig och gå upp i vikt igen. Däremot är det ap-lätt att gå ner, det räcker med att "käka normalt" i någon dag typ så tappar man. Helt sjukt men sant. Med andra ord kommer det bli äckligt tufft att få upp den här kroppen utan extra näringsdryckshjälp, men jag ska göra mitt bästa!

Fan vad den här bloggen fått en "min viktresa"-feeling. Men så kan det gå! Det är ju det mitt liv för det mesta sorgligt nog handlar om nu. MEN SEN, SEN BLIR DET ANDRA BULLAR! Superglad smiley!

Till er som tycker vikttjatet har gått för långt; Förlåt. Här kommer en länk till en lösenordsskyddad blogg med enbart vikttjafs minsann! Maila eller facebook:a mig för lösen, helt enkelt. Mail: [email protected]. Den bloggen försvinner troligen om någon månad, då kommer läget vara helt annorlunda. Det är ett löfte mes amis!

BISOUS!

:)

PLUS RIMMAR PÅ PUSS!
ÖKA RIMMAR PÅ PÖKA!
UTÖVER RIMMAR PÅ KLÖVER
UPP RIMMAR PÅ SNYGG-TUPP!

..Need I say more? Höhö.


PUSS!

Kom ihåg;
När du känner att Du inte orkar mer, orkar Du minst lika mycket till!


NOSTALGI & WORDS OF WISDOM

 




I JUST WANNA LIVE WHEN I'M ALIVE!


BABYLOVE

Tro det eller ej, men vi har faktiskt ett Erikshjälpen här i byn! Kors i taget och ta mig i dalen typ. Öppettiderna är kanske inte superschysta, men onsdag och lördag är ju bättre än inget i alla fall.
Det jag hur som helst vill komma till är att det är onsdag idag, och att jag därför på min "hemmadag" bestämde mig för att glida dit på fyndjakt. Jag gjorde tyvärr inga fynd eller ens ett halvkap, men jag spenderade mycket tid drömmandes vid de gamla 60-talsteakmöblerna och stringhyllorna. ÖGONGODIS liksom! Tidigare har jag undvikit den delen när jag varit där då det känts som att egen lya igen varit låååångt utom räckhåll, men idag kändes det minsann annorlunda. Jag känner mig i ett positivt flow nu, typ Flower Powerflow - också á la 60-tal så klart! Jag har ett litet extrajobb på gång som kommer funka bra för min veka kropp, boende i Gävle är eventuellt på G och vikten och kroppsmassan ökar. Flow är liksom ordet! Så från och med idag har jag bestämt mig för att på allvar börja rikta in mig på, och planera inför en blivande lägenhet och ett riktigt liv igen.
Snart kommer jag kunna plocka fram mina underbara teakmöbler som jag har kvar sen min förra lägenhet, och komplettera de med ännu fler tjusiga fynd från loppisar och min bästis Tradera förstås! Dagarna kommer kännas mer meningsfulla och Gävle kommer minsann kännas som rena metropolen jämfört med Edsbyn. Åh, vad fint det kommer bli!



Inom kort kommer jag återigen stå i mitt egna kök och diska med The Supremes på högsta volym i bakgrunden, precis som back in the days!


AND DID IT MY WAY!

Jag skiter nu i alla bitterfittor som läser och tycker att skryt är opassande, you can eat my shorts for now. Alternativt sluta läsa, blunda eller så. Jag har nämligen idag minsann bestigit vågen och guess fucking what? +1,2 kg sen jag inledde min medicinering! Jag vet att kroppen kan göra ett "hopp" vid omställningar som t.ex. just medicinbehandling, näringsdryckintag och liknande, MEN det har hänt något! Och det har jag firat med en påse efterlängtad Bridgeblandning till mattepluggandet (som jag visserligen hade köpt oavsett vad vågen visat, men det är ju fint att säga att man köper för att fira ju).

Idag är jag glad. Idag är jag bäst. Idag vet jag att jag minsann kan helt på egen hand! Nu är det bara att kööööööööra på, här ska inte stannas av något förrän det är dags för det! Snart är det jag som partar loss i sann Nislas-anda, helt utan hämningar!

PUSS & ÖS!

PEPP!

Trots mitt fina och saluterande inlägg igår, så bjöd gårdagen inte bara på kärleksförklaringar och lovord, det vill jag minsann lova. Jag fick även återigen uppleva en situation som skulle kunnat sänka mig totalt, men som jag bara sådär vände på och gjorde till något förjäkla bra!

Det var nämligen så att jag efter gårdagens fika strosade bort till Godistajm med Emilia och köpte mig en påse lösgodis, bara för att Godistajm har mycket roligare utbud än här på "hemmaplan". Anyhow, efter att jag intagit min middag på tåget så hoppade jag av med siktet på busshållplatsen där jag satte mig med min välfyllda påse. Så passerar ett gäng vad jag i sann Nislas-anda skulle kalla för "inavlade hillbillies, fjuniga moppepojkar och trashfjortisar", typiska Bollnäs/Edsby/Alfta-bor med andra ord. Precis som deras blickar redan förvarnat mig om, så kläcker en av dem klart och tydligt ur sig när de passerat: "Fan vilken äcklig kille, såg du hans jävla ben?" Varpå de andra skrattar och stannar en bit bort för att fortsatt roa sig med äcklande blickar. 
Precis vid det här tillfället känner jag först för att sjunka genom jorden av skam. Jag skämdes för den jag var, hur jag såg ut och att jag hade mage att visa mig ute. Sen insåg jag snabbt hur jävla korkat det var! Vem fan trodde den där snubben att han var liksom? Jag har minsann inget att skämmas för och han har ingen jävla rätt att ens uttrycka sig på det där sättet!
Så precis när jag var på väg att resa mig för att vänta på bussen på annat håll, så bestämde jag mig för att jag minsann skulle sitta kvar där och inte förgylla deras dag med att tillfredsställa deras behov av uppmärksamhet. Istället klistrade jag på mitt största hollywood-smile, öppnade min godispåse och satt fint kvar där i kvällssolen och avnjöt mitt godis tills bussen rullade in tio minuter senare. Gänget i fråga hade förresten vid det här laget fortsatt sin slödder-resa. De gav sig nämligen av i samma stund som jag stoppade min tredje chokladbit i munnen. Nislas: 1 - Trångsynta samhället: 0! 

Dagens klyscha: My haters are my motivators.

PUSS!


DAMN RIGHT, I'M BREAKING FREE

Dagens pepp och nostalgi, allt packat i en sjukt klämcheck låt minsann!
Nästan så man får lust att svira om till förkläde, fixa sköna nittiotalsslingor i frippan och toppa allt med en fet läppenna liksom. Nu är jag off to farmor på kalas, dessvärre utan ovannämnd styling! 



RSS 2.0